onsdag 10 februari 2010

Språk - nyckeln till framgång

I onsdags morse var jag på ett seminarium där Martin Ingvar, framstående hjärnforskare vid Karolinska institutet, höll ett fullständigt briljant föredrag om barns språkutveckling och tidig språkinlärning. Läs gärna en av honom signerad artikel på DN Opinion .

Han återgav skrämmande information som ytterligare bekräftar min bild av att skolan på många håll misslyckats med sitt uppdrag.

Uppemot 40 % av de elever som börjar i fjärde klass idag har så dåliga språkkunskaper att de inte ens borde blivit uppflyttade från första till andra klass. Problemet följer med uppåt i åldrarna om det inte åtgärdas i ett tidigt skede.

Exempelvis har bara 25 % av eleverna på fordonstekniska programmet på gymnasiet nått en nivå i språkutvecklingen som förmår dem att läsa omkring 100 ord per minut. Det innebär att de med nöd och näppe kan följa textremsan på TV vilket motsvarar vad man förväntas klara av i fjärde klass. Övriga 75 % har inte ens uppnått den nivån. Trots detta har eleverna gått ut nian med svagt godkänt betyg. Det finns lärare där ute som borde skämmas för detta.

Undersökningar visar vidare att barn som i fjärde klass är svaga i språk kommer att gå ut nian med minst ett betyg i icke godkänt. Och precis som Martin Ingvar så rätt konstaterade: skolan får fem års förvarning om att en elev kommer att gå ut med minst ett betyg i icke godkänt och ändå görs inget. Sedan förvånas vi över att var fjärde person idag har så bristande språkkunskaper att de har svårt att läsa en dagstidning.

Därför gjorde det mig extra glad att läsa att regeringen i propositionen "Bäst i klassen - en ny lärarutbildning" tydligare än idag fokuserar på läs- och skrivutveckling för yngre barn som en bland flera för lärarutbildningen kvalitetshöjande åtgärder.

Alla har rätt till att få ett adekvat språk. Jag är en stark angängare av att goda språkkunskaper är nödvändiga. De stärker människors konkurrenskraft. Efter Ingvars seminarium är jag ännu mer övertygad. Språk är nyckeln till framgång.

3 kommentarer:

  1. Måhända. Själv anser jag att det är: 1) kunskap (här faller troligtvis språk in) samt 2) energi. Du presenterar en bra linje - läst det du har skrivit och gillar de ställningstaganden du ger uttryck för.

    /PoloRaffe

    SvaraRadera
  2. Du har rätt. Men kunskapen i sig själv tappar sitt värde om förmågan att kunna använda den saknas. Då kan den varken utvecklas eller omvandlas. Dessutom måste du kunna tillgodogöra dig kunskapen. För det är språket en avgörande faktor.

    SvaraRadera
  3. Of course, Swedish students are having difficulties because of years of lacking accountability in schools. Under the SAP, there was a failure to provide assessment on student performance --- assessment on achievements that would inform parents and administrators. There was a lack of tests, which could detect problems (or one hopes excellence), and provide special support (may one hope for "enrichment"?) to meet students' individual needs: Such support could be extra tutoring or summer school (or even tutoring to stimulate students who would be bored with the schools).

    However, many reading problems also reflect a lack of knowledge more than a language problem per se.

    E. D. Hirsch, Jr., wrote a book called "Cultural Literacy", which argued that many reading problems reflect knowledge-deficits that make it difficult to understand texts.

    For example, nearly all Swedes would have difficulty understanding Barack Obama's Inaugural Address as President of the USA, because of its repeated references to Thomas Paine's essays on the difficult winter of 1776, which raised the spirits of the beleaguered Continental Army (which was cold and nearly starving at Valley Forge). The difficulty of educated Swedes in understanding Obama's speech is not a language problem, but a knowledge problem.

    Hirsch documents that such knowledge deficits are strongly associated with poor academic performance, and are associated with inequalities in US society.

    Hirsch blames the federal US school system, with state & local school boards, for failing to provide a coherent curriculum for the mobile population of the USA. Every year 15% of students move to new schools, which usually have very different curricula, and this diversity makes teaching & learning difficult.

    Perhaps the spread of "individualized" study plans and the (SAP/LO) attacks on the gymnasium-system have also fragmented knowledge? Do Swedish students still read Selma Lagerlöf's "Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige"?

    SvaraRadera