fredag 23 juli 2010
Lärosätena samlar pengar på hög
Nåstan 13 miljarder - så mycket outnyttjade forskningsmedel fanns på våra högskolor och universitet förra året enligt Högskoleverket. Förvisso har regeringen skjutit till en hel del forskningsmedel (5 miljarder). Lärosätena kan därför behöva få viss tid att komma igång med nya eller utökade forskningsprojekt. Men det är inte hela förklaringen. Frågan är varför man inte använder dem. Det får vi kanske snart någon förklaring på. Riskrevisionen har nämligen fått i uppdrag att granska orsakerna. Jag ser fram emot rapporten.
torsdag 22 juli 2010
Treterminssystem
Både SVD och DN rapporterar idag om regeringens ambition att införa ett treterminssystem.
Det är ett utmärkt förslag.
Alla studenter får inte jobb under sommaren och löser situiationen genom att söka sommarkurser, ofta sådana de inte skulle läst om de inte såg det som enda lösningen. Utbudet av sommarkurser är relativt stort men det är långt ifrån alltid studenter hittar kurser som de kan tillgodoräkna sig eller ha nytta av i sin utbildning för att på så sätt kunna tidigarelägga examen. Att ge dem möjligheten att istället kunna läsa något som är relevant för dem även under sommaren torde vara självklar.De som istället vill jobba ska givetvis få göra det.
Ett sådant flexibelt system möjliggör till att genom jobb skaffa sig nödvändig arbetslivserfarenhet eller till att genom sommarstudier kunna slutföra sin utbildning snabbare. Det skulle sannolikt dessutom verka för att sänka etableringsåldern som idag tyvärr är bland världens högsta.
Det är ett utmärkt förslag.
Alla studenter får inte jobb under sommaren och löser situiationen genom att söka sommarkurser, ofta sådana de inte skulle läst om de inte såg det som enda lösningen. Utbudet av sommarkurser är relativt stort men det är långt ifrån alltid studenter hittar kurser som de kan tillgodoräkna sig eller ha nytta av i sin utbildning för att på så sätt kunna tidigarelägga examen. Att ge dem möjligheten att istället kunna läsa något som är relevant för dem även under sommaren torde vara självklar.De som istället vill jobba ska givetvis få göra det.
Ett sådant flexibelt system möjliggör till att genom jobb skaffa sig nödvändig arbetslivserfarenhet eller till att genom sommarstudier kunna slutföra sin utbildning snabbare. Det skulle sannolikt dessutom verka för att sänka etableringsåldern som idag tyvärr är bland världens högsta.
söndag 18 juli 2010
Rekordmånga pluggar i sommar
Det skrev DN under gårdagen. I artikeln berättar Linnea, 22 år som vanligtvis läser programproduktion för radio och nya medier i Båstad att hon under sommaren läser Harry Potter och hans världar och kursen Chick lit.
– Jag fick inget jobb och vill inte gå på a-kassa, då tar jag hellre studielån. Många tycker nog att det är ett skönt alternativ säger hon till DN.
Att plugga istället för att jobba under sommaren är en vanlig lösning bland de studenter som inte får ett jobb. Det hade kunnat vara en bra lösning om det möjliggjorde för studenter att slutföra sin utbildning i snabbare takt. Dessvärre är det sällan så det är. Inte minst för programstudenter är utbudet nämligen ofta helt irrelevant för de studier de bedriver under terminerna. För dem innebär kurserna istället inget annat än en extra skuldfälla.
En sökning bland sommarkursutbudet visar att de karaktäriseras av platsgaranti, lågt ställda förkunskapskrav och inga obligatoriska eller schemalagda träffar. Innehållet är tveksamt. I en sökning hittar jag genast exempel på en typisk sommarkurs: Låtskrivningens grunder 7,5 poäng. Endast grundläggande behörighet (eller motsvarande) kompetens krävs annonserar man på hemsidan. I kursbeskrivningen anges att kursen går ut på att lära sig
"de grundläggande byggstenarna inom populärmusik. Bl.a får man prova på att tonsätta text och omvänt, att skriva text till given melodi. Här får du tips på inspirationskällor o.s.v. En distanskurs för Dig som är nyfiken på låtskrivandet"
En sådan kurs kan med största sannolikhet uppfattas som en både roande och relativt enkel sommaraktivitet som dessutom lediggör tid under sommaren. Men jag är inte lika säker på att exempelvis en ekonomi- eller ingenjörsstudent skulle välja att läsa en sådan kurs om det fanns andra kurser som de kunde tillgodräkna sig, eller om de fått ett jobb istället.
Och kanske är det så att rolighetsfaktorn faller när återbetalningen från CSN kommer? När man som nyexaminerad student med ett antal hundratusen kronor i skulder inser att sommarkurserna bara var en livsuppehållande åtgärd och en överbelåning.
Nej det är dags att se över systemet. Sommarkursutbudet måste innefatta fler kurser som programstudenter kan tillgodoräkna sig i sin utbidlning så att de åtminstonde ges en rimlig möjlighet att slutföra sin utbildning snabbare. Dessutom bör diskussioner om ett treterminssystem återigen tas upp på agendan.
Slutligen måste arbetslivsanknytningen i utbildningarna öka. Det underlättar för studenterna att få jobb såväl under och mellan terminerna som efter studierna. Då skulle de inte luras in i en onödig skuldfälla och högskolorna och univiersiteten skulle slippa hålla kurser som blir mer att likna vid en arbetsmarknadsåtgärd.
– Jag fick inget jobb och vill inte gå på a-kassa, då tar jag hellre studielån. Många tycker nog att det är ett skönt alternativ säger hon till DN.
Att plugga istället för att jobba under sommaren är en vanlig lösning bland de studenter som inte får ett jobb. Det hade kunnat vara en bra lösning om det möjliggjorde för studenter att slutföra sin utbildning i snabbare takt. Dessvärre är det sällan så det är. Inte minst för programstudenter är utbudet nämligen ofta helt irrelevant för de studier de bedriver under terminerna. För dem innebär kurserna istället inget annat än en extra skuldfälla.
En sökning bland sommarkursutbudet visar att de karaktäriseras av platsgaranti, lågt ställda förkunskapskrav och inga obligatoriska eller schemalagda träffar. Innehållet är tveksamt. I en sökning hittar jag genast exempel på en typisk sommarkurs: Låtskrivningens grunder 7,5 poäng. Endast grundläggande behörighet (eller motsvarande) kompetens krävs annonserar man på hemsidan. I kursbeskrivningen anges att kursen går ut på att lära sig
"de grundläggande byggstenarna inom populärmusik. Bl.a får man prova på att tonsätta text och omvänt, att skriva text till given melodi. Här får du tips på inspirationskällor o.s.v. En distanskurs för Dig som är nyfiken på låtskrivandet"
En sådan kurs kan med största sannolikhet uppfattas som en både roande och relativt enkel sommaraktivitet som dessutom lediggör tid under sommaren. Men jag är inte lika säker på att exempelvis en ekonomi- eller ingenjörsstudent skulle välja att läsa en sådan kurs om det fanns andra kurser som de kunde tillgodräkna sig, eller om de fått ett jobb istället.
Och kanske är det så att rolighetsfaktorn faller när återbetalningen från CSN kommer? När man som nyexaminerad student med ett antal hundratusen kronor i skulder inser att sommarkurserna bara var en livsuppehållande åtgärd och en överbelåning.
Nej det är dags att se över systemet. Sommarkursutbudet måste innefatta fler kurser som programstudenter kan tillgodoräkna sig i sin utbidlning så att de åtminstonde ges en rimlig möjlighet att slutföra sin utbildning snabbare. Dessutom bör diskussioner om ett treterminssystem återigen tas upp på agendan.
Slutligen måste arbetslivsanknytningen i utbildningarna öka. Det underlättar för studenterna att få jobb såväl under och mellan terminerna som efter studierna. Då skulle de inte luras in i en onödig skuldfälla och högskolorna och univiersiteten skulle slippa hålla kurser som blir mer att likna vid en arbetsmarknadsåtgärd.
onsdag 14 april 2010
De som studerar för ett framtida jobb klarar sig bäst!
Nu var det länge sedan igen. En sväng till Åre och en vecka i Tokyo resulterade i om möjligt än mer bloggtorka:)
En matnyttig rapport kom i alla fall när jag var borta. CSN har nämligen undersökt studenters ekonomi, sociala förhållanden och jobb.
Bland annat lyfter de det faktum att en vanlig heltidsstuderande får 8 140 kronor utbetalt för fyra veckors studier, vilket alltså inte motsvarar en hel månad. Omräknat till ett månadsbelopp ligger studiemedlet på 9 044 kronor.
I pressmeddelandet skriver man att:
- Studiemedlet har aldrig tidigare varit så mycket värt om man tittar till den allmänna kostnadsbilden i samhället. Studerande har i dag rekordhög köpkraft historiskt sett.
Andra intressanta konstateranden är att studenter som jobbar vid sidan av studierna verkar klara sina studier lika bra som de som inte arbetar. Jobbar de dessutom inom ett för utbildningen relevant område klarar de sig än bättre.
Studieframgången beror enligt rapporten (vilket jag är helt övertygad om stämmer) på vilka mål och ambitioner de studerande har när de påbörjar sina studier. De som påbörjar studier för att nå ett visst yrke klarar alltså studierna bättre än studerande som studerar för att ha en tillfällig försörjning eller på grund av arbetslöshet.
Slutsatserna är rätt självklara och inte heller särskilt förvånande men alltför sällan syns de som argument i högskoledebatten som för tillfället mest består av klagoramsor kring studenters ekonomiska situation och skrik efter mer resurser.
En matnyttig rapport kom i alla fall när jag var borta. CSN har nämligen undersökt studenters ekonomi, sociala förhållanden och jobb.
Bland annat lyfter de det faktum att en vanlig heltidsstuderande får 8 140 kronor utbetalt för fyra veckors studier, vilket alltså inte motsvarar en hel månad. Omräknat till ett månadsbelopp ligger studiemedlet på 9 044 kronor.
I pressmeddelandet skriver man att:
- Studiemedlet har aldrig tidigare varit så mycket värt om man tittar till den allmänna kostnadsbilden i samhället. Studerande har i dag rekordhög köpkraft historiskt sett.
Andra intressanta konstateranden är att studenter som jobbar vid sidan av studierna verkar klara sina studier lika bra som de som inte arbetar. Jobbar de dessutom inom ett för utbildningen relevant område klarar de sig än bättre.
Studieframgången beror enligt rapporten (vilket jag är helt övertygad om stämmer) på vilka mål och ambitioner de studerande har när de påbörjar sina studier. De som påbörjar studier för att nå ett visst yrke klarar alltså studierna bättre än studerande som studerar för att ha en tillfällig försörjning eller på grund av arbetslöshet.
Slutsatserna är rätt självklara och inte heller särskilt förvånande men alltför sällan syns de som argument i högskoledebatten som för tillfället mest består av klagoramsor kring studenters ekonomiska situation och skrik efter mer resurser.
lördag 20 mars 2010
Högskolekvalitet
Den 16 mars lanserades Högskolekvalitet.se för fjärde året i rad. Undersökningen har inte oväntat mottagits med mycket blandade reaktioner.
I samband med lanseringen har vi målats upp inte bara bildnings- utan också kunskapsfientliga. Det är naturligtvis inte sant. Därför väljer jag att återge delar av det inlägg som publicerades på aftonbladets ledarblogg under söndagen och där vi tydliggör vårt förhållningssätt i frågan:
" Det är få förunnat lyxen att kunna studera endast för nöjets och bildningens skull. De allra flesta som studerar gör det i förhoppningen om att det ska ge dem bättre försörjnings- och karriärmöjligheter.
Syftet med Högskolekvalitet är att blivande studenter ska kunna jämföra olika utbildningars grad av samverkan med arbetslivet, samt få indikationer på hur det gått för examinerade efter deras studier. Ingen annan undersöker detta idag. Många studenter har hört av sig till oss och varit glada för undersökningen och att vi uppmärksammat problematiken. Att Svenskt Näringsliv gör denna undersökning på eget bevåg borde välkomnas även av Aftonbladet.
Barn från familjer utan tradition av högre utbildning är de som drabbas mest av den bristfälliga informationen om jobbmöjligheter efter studierna. Därför är det minst sagt förvånande att Aftonbladet hävdar att utbildning inte ska leda till resultat, utan att all utbildning urskillningslöst är bra.
Svenskt Näringsliv har inte en bildnings- eller kunskapsfientlig syn; vi bryr oss om studenterna och vad den högre utbildningen leder till".
Vad som är mest oroväckande i den här debatten är att bildning och jobb används som paradoxer. Som att det ena skulle utesluta det andra?! Istället för att se utbildning för jobb som ett hot mot det svenska bildningsidealet kanske vi på ett mer konstruktivt sätt kunde börja diskutera hur vi kan förena kunskap och bildning med jobb. Om inte annat lär det uppskattas av merparten av de många tusentals personer som varje år efter avklarade studier kommer ut på arbetsmarknaden i hopp (eller förtvivlan) om att med hjälp av sin utbildning kunna försörja sig och göra karriär.
I samband med lanseringen har vi målats upp inte bara bildnings- utan också kunskapsfientliga. Det är naturligtvis inte sant. Därför väljer jag att återge delar av det inlägg som publicerades på aftonbladets ledarblogg under söndagen och där vi tydliggör vårt förhållningssätt i frågan:
" Det är få förunnat lyxen att kunna studera endast för nöjets och bildningens skull. De allra flesta som studerar gör det i förhoppningen om att det ska ge dem bättre försörjnings- och karriärmöjligheter.
Syftet med Högskolekvalitet är att blivande studenter ska kunna jämföra olika utbildningars grad av samverkan med arbetslivet, samt få indikationer på hur det gått för examinerade efter deras studier. Ingen annan undersöker detta idag. Många studenter har hört av sig till oss och varit glada för undersökningen och att vi uppmärksammat problematiken. Att Svenskt Näringsliv gör denna undersökning på eget bevåg borde välkomnas även av Aftonbladet.
Barn från familjer utan tradition av högre utbildning är de som drabbas mest av den bristfälliga informationen om jobbmöjligheter efter studierna. Därför är det minst sagt förvånande att Aftonbladet hävdar att utbildning inte ska leda till resultat, utan att all utbildning urskillningslöst är bra.
Svenskt Näringsliv har inte en bildnings- eller kunskapsfientlig syn; vi bryr oss om studenterna och vad den högre utbildningen leder till".
Vad som är mest oroväckande i den här debatten är att bildning och jobb används som paradoxer. Som att det ena skulle utesluta det andra?! Istället för att se utbildning för jobb som ett hot mot det svenska bildningsidealet kanske vi på ett mer konstruktivt sätt kunde börja diskutera hur vi kan förena kunskap och bildning med jobb. Om inte annat lär det uppskattas av merparten av de många tusentals personer som varje år efter avklarade studier kommer ut på arbetsmarknaden i hopp (eller förtvivlan) om att med hjälp av sin utbildning kunna försörja sig och göra karriär.
fredag 19 februari 2010
Studieavgifter nödvändigt för ökad konkurrenskraft
I fredags lämnade regeringen över propositionen konkurrera med kvalitet - studieavgifter för utländska studenter till riksdagen. I förslaget föreslås som tidigare meddelats att de studenter som kommer utanför EES som så kallade free-movers, alltså inte via utbytesavtal, ska betala studieavgifter. Avgiftsfrågan har väckt blandade känslor, inom vissa kretsar mer upprörda än andra. Framförallt hävdas att internationaliseringen är hotad genom att vi kommer att tappa en stor mängd studenter som helt enkelt inte har råd att studera här. Att de som kommer hit inte har råd att studera här är inte sant. Många har råd men de vill inte betala för att utbilda sig här.
I en artikel som Sveriges radio publicerat beskriver en rektor för en mindre svensk högskola att deras undersökningar visar att bara 5 % av deras internationella studenter är beredda att betala för sina studier. För att "bekräfta" tappet av studenter intervjuas vidare en pakistansk student vid högskolan som uttrycker att han skulle betala om han kom in på något väldigt bra universitet men inte här?!
I en undersökning som United Minds och HSV gjort skulle 78 % av studenterna från Asien rekommendera en utbildning I Sverige men bara 32 % om den var avgiftsbelagd. Oviljan att betala uppges vara på grund av bland annat dåligt upplägg på kurserna, för låga krav och att lärarna är för dåliga på engelska. Dessutom förutsätter man att kvaliteten är sämre eftersom den är avgiftsfri. Det ger anledning att tro att det inte är de mest motiverade och kvalificerade studenterna som kommer hit. De väljer istället att bedriva sina studier någon annanstans, ofta i länder med studieavgifter.
Problemen bottnar alltså inte i att man inte har råd att studera här, utan att många utbildningar saknar marknadsvärde. De utbildningar som är konkurrenskraftiga kommer inte ha några problem att rekrytera studenter som betalar för sin utbildning, precis som de skulle gjort om de istället valt att studera i till exempel England, USA eller Australien. De som inte är konkurrenskraftiga måste utvärdera sig själva och fundera över hur de ska positionera sig och bli konkurrenskraftiga.
Vi behöver ha internationella studenter för att hålla en hög kvalitet i den högre utbildningen. Jag tror och hoppas att vi kan åtgärda de brister som idag finns i det svenska utbidlningssystemet och som gör att inresande studenter inte vill betala för att utbilda sig här. Lyckas vi med det kommer vi öka vår konkurrenskraft och bli en global utbildningsaktör att räkna med.
I en artikel som Sveriges radio publicerat beskriver en rektor för en mindre svensk högskola att deras undersökningar visar att bara 5 % av deras internationella studenter är beredda att betala för sina studier. För att "bekräfta" tappet av studenter intervjuas vidare en pakistansk student vid högskolan som uttrycker att han skulle betala om han kom in på något väldigt bra universitet men inte här?!
I en undersökning som United Minds och HSV gjort skulle 78 % av studenterna från Asien rekommendera en utbildning I Sverige men bara 32 % om den var avgiftsbelagd. Oviljan att betala uppges vara på grund av bland annat dåligt upplägg på kurserna, för låga krav och att lärarna är för dåliga på engelska. Dessutom förutsätter man att kvaliteten är sämre eftersom den är avgiftsfri. Det ger anledning att tro att det inte är de mest motiverade och kvalificerade studenterna som kommer hit. De väljer istället att bedriva sina studier någon annanstans, ofta i länder med studieavgifter.
Problemen bottnar alltså inte i att man inte har råd att studera här, utan att många utbildningar saknar marknadsvärde. De utbildningar som är konkurrenskraftiga kommer inte ha några problem att rekrytera studenter som betalar för sin utbildning, precis som de skulle gjort om de istället valt att studera i till exempel England, USA eller Australien. De som inte är konkurrenskraftiga måste utvärdera sig själva och fundera över hur de ska positionera sig och bli konkurrenskraftiga.
Vi behöver ha internationella studenter för att hålla en hög kvalitet i den högre utbildningen. Jag tror och hoppas att vi kan åtgärda de brister som idag finns i det svenska utbidlningssystemet och som gör att inresande studenter inte vill betala för att utbilda sig här. Lyckas vi med det kommer vi öka vår konkurrenskraft och bli en global utbildningsaktör att räkna med.
onsdag 10 februari 2010
Språk - nyckeln till framgång
I onsdags morse var jag på ett seminarium där Martin Ingvar, framstående hjärnforskare vid Karolinska institutet, höll ett fullständigt briljant föredrag om barns språkutveckling och tidig språkinlärning. Läs gärna en av honom signerad artikel på DN Opinion .
Han återgav skrämmande information som ytterligare bekräftar min bild av att skolan på många håll misslyckats med sitt uppdrag.
Uppemot 40 % av de elever som börjar i fjärde klass idag har så dåliga språkkunskaper att de inte ens borde blivit uppflyttade från första till andra klass. Problemet följer med uppåt i åldrarna om det inte åtgärdas i ett tidigt skede.
Exempelvis har bara 25 % av eleverna på fordonstekniska programmet på gymnasiet nått en nivå i språkutvecklingen som förmår dem att läsa omkring 100 ord per minut. Det innebär att de med nöd och näppe kan följa textremsan på TV vilket motsvarar vad man förväntas klara av i fjärde klass. Övriga 75 % har inte ens uppnått den nivån. Trots detta har eleverna gått ut nian med svagt godkänt betyg. Det finns lärare där ute som borde skämmas för detta.
Undersökningar visar vidare att barn som i fjärde klass är svaga i språk kommer att gå ut nian med minst ett betyg i icke godkänt. Och precis som Martin Ingvar så rätt konstaterade: skolan får fem års förvarning om att en elev kommer att gå ut med minst ett betyg i icke godkänt och ändå görs inget. Sedan förvånas vi över att var fjärde person idag har så bristande språkkunskaper att de har svårt att läsa en dagstidning.
Därför gjorde det mig extra glad att läsa att regeringen i propositionen "Bäst i klassen - en ny lärarutbildning" tydligare än idag fokuserar på läs- och skrivutveckling för yngre barn som en bland flera för lärarutbildningen kvalitetshöjande åtgärder.
Alla har rätt till att få ett adekvat språk. Jag är en stark angängare av att goda språkkunskaper är nödvändiga. De stärker människors konkurrenskraft. Efter Ingvars seminarium är jag ännu mer övertygad. Språk är nyckeln till framgång.
Han återgav skrämmande information som ytterligare bekräftar min bild av att skolan på många håll misslyckats med sitt uppdrag.
Uppemot 40 % av de elever som börjar i fjärde klass idag har så dåliga språkkunskaper att de inte ens borde blivit uppflyttade från första till andra klass. Problemet följer med uppåt i åldrarna om det inte åtgärdas i ett tidigt skede.
Exempelvis har bara 25 % av eleverna på fordonstekniska programmet på gymnasiet nått en nivå i språkutvecklingen som förmår dem att läsa omkring 100 ord per minut. Det innebär att de med nöd och näppe kan följa textremsan på TV vilket motsvarar vad man förväntas klara av i fjärde klass. Övriga 75 % har inte ens uppnått den nivån. Trots detta har eleverna gått ut nian med svagt godkänt betyg. Det finns lärare där ute som borde skämmas för detta.
Undersökningar visar vidare att barn som i fjärde klass är svaga i språk kommer att gå ut nian med minst ett betyg i icke godkänt. Och precis som Martin Ingvar så rätt konstaterade: skolan får fem års förvarning om att en elev kommer att gå ut med minst ett betyg i icke godkänt och ändå görs inget. Sedan förvånas vi över att var fjärde person idag har så bristande språkkunskaper att de har svårt att läsa en dagstidning.
Därför gjorde det mig extra glad att läsa att regeringen i propositionen "Bäst i klassen - en ny lärarutbildning" tydligare än idag fokuserar på läs- och skrivutveckling för yngre barn som en bland flera för lärarutbildningen kvalitetshöjande åtgärder.
Alla har rätt till att få ett adekvat språk. Jag är en stark angängare av att goda språkkunskaper är nödvändiga. De stärker människors konkurrenskraft. Efter Ingvars seminarium är jag ännu mer övertygad. Språk är nyckeln till framgång.
söndag 7 februari 2010
Inspirerad och klar
Det har varit en minst sagt fullbokad helg. I lördags hade SATS sin årliga inspirationsdag. Det var första gången jag var med. Träning, föreläsningar och diverse uppträdanden fyllde dagen som var riktigt bra arrangerad. Alla medlemmar var iklädda sitt respektive centers egna upptryckta t-shirt (jag tackar min lyckliga stjärna att vår färg var svart med tanke på rosachocken beskriven nedan).
Sats X som var dagens eventklass visade sig vara en höjdare men den absoluta höjdpunkten var nog ändå ett uppträdande av SATS kids som var jätteduktiga. Efter avslutat framträdande fick en av de två killarna som var med frågan om det inte var lite konstigt att det var så få killar med, och om det var för att det var lite larvigt? (frågan var lite märkligt formulerad men hon ställde den givetvis för att få ett "nej det är inte larvigt, det är jättekul") Lillkillen reagerade däremot med uppenbar irritation, spärrade ögonen i henne och tittade på henne som om hon inte var klok. En helt oslagbart rolig syn. Han tyckte verkligen det var en ofantligt dum fråga och gav ett surt svar tillbaka. Förolämpa inte en åttaåring!
Dagens tema var rosa. Inte för alla men för mig. Jag fick för mig att jag skulle köpa nya träningsbyxor i fredags och tog en sväng på NK där de hade mina favoritmodeller i en annan färg än svart vilket aldrig hänt förut. Jag trodde i alla fall att de var korallrödda och tyckte det var rätt fräckt. När jag sedan kom ut i ljuset i lördags morse, iklädd mina nya byxor insåg jag att de inte var korallröda utan så chockrosa något bara kan vara. Som grädde på moset fick jag ett par lika chockrosa Nikeskor. Jag var i alla fall färggrann. Och ingen hade likadana byxor:). Fler lär dock ha för jag fick många frågor om var jag köpt dem.
Dagens rosa tema övergick i alla fall till rött tema. Vårt centers association till rött blev jag varse för några veckor sedan jag fick ett mail där det stod att vi har två förslag till teman att välja mellan - hot like chilli eller röda blodkroppar. Det senare skulle innebära att gå omkring i röd kroppsstrumpa vilket i mitt fall inte inte skulle hända i den här livstiden. Valet föll i alla fall till slut på hot like chilli. Team Leadingö var således rödklädda och prydligt pyntade med chillifrukter. Jag är numera smärtsamt medveten om att för mycket chilli i en grupp som sitter tillsammans kan framkalla stora nysattacker.
Hur som helst så var det en häftig känsla att se hordar med människor komma upp längs vägen till kvällens event i olika tolkningar av rött. Djävular, kroppsmålningar, 1700-tals klänningar, hattar, masker, fotbollslag, baywatch (givetvis), tomtar och flaggor(ett danskt center som kom lindrigt undan det här året genom att de kunde svepa in sig i sin landsflagga). Hade jag inte bara haft en kuvertväska hade jag tagit med mig kameran in men det kändes bara bökigt. Ska försöka sno bilder av de som fotade.
Var med fram till elva ungefär. Knappt jag vågar erkänna mitt löpnörderi men jag springer på söndagmorgnarna och försöker hålla hårt på det. Jag kommer helt enkelt inte ut på långpass annars. Ett och ett halvt glas vin och en trevlig kväll senare bestämde jag mig alltså för att det var sängdags för mig och åkte hem.
Pigg och glad vaknade jag halv nio och stack ut och sprang 18 km. Kändes rätt bra trots en envis träningsvärk från gårdagens träning i Globen. Hittade dessutom två intressanta människor att prata med under tiden jag sprang. Det gjorde att tiden gick betydligt fortare än vanligt. Ena mannen belv dock rätt sliten sista kilometerna. Han hade gått upp i en snabbare grupp medan jag hade gått ner i en långsammare grupp vilket innebar att jag var rätt pigg hela vägen. Det var inte han. Sista biten lät jag honom flåsa ifred och nöjde mig med att plugga in öronlurarna istället för att terrorisera honom med frågor:)
Nej nu ska jag och träningsvärken äta godis och bekanta oss med soffan.
torsdag 4 februari 2010
Mer resurser är inte alltid lösningen
Efter månader av bloggtorka är det dags att börja skriva igen. Känslan av att förlora integriteten har väl varit ett motstånd till att tycka i en form som jag vet kan läsas av utomstående men skit samma.
I går morse var jag på SFS seminarium under vilket de skulle presentera sitt kvalitetsmanifest. Deras linje är tydlig. Tre huvudpunkter varpå alla innefattar mer resurser. Det ger ökad kvalitet menar man.
Jag tackade dessutom ja till att vara med i panelen och pratade med moderatorn i förrgår kväll, alltså kvällen innan seminariet skulle äga rum. Jag var tydlig med att jag inte ville bli inblandad i frågor kring sjukförsäkringssystemet som inte ligger på mitt bord eller social snedrekrytering som jag på förhand visste skulle tas upp av andra i panelen. Istället ville jag beröra varför vi inte tror att ökade resurser är lösningen på den högre utbildningens kvalitetsproblem.
När moderatorn därför bad mig att kommentera social snedrekrytering blev jag irriterad. Jag tycker det är snudd på respektlöst. Hon kunde bett mig kommentera vad som helst annat så som om studiemedlet som inte behöver höjas, i alla fall inte generellt, eller om grundutbildningens resurser för vilka vi efterfrågar en mer transparent redovisning, eller kring det nya kvalitetssystemet som vi tycker brister, eller om hobbykurserna som är ett resultat av ett bristande befintligt resurstilldelningssystem. Det gjorde hon inte.
Hon frågade visserligen vilka som skulle vara nästa mandatperiods prioriterade kvalitetsfrågor men min (faktiskt) förberedda struktur på upplägg försvann delvis på grund av irritationen. Dessutom reagerade jag emot att de medverkande skulle tydliggöra hur de ställde sig i olika frågor genom att ställa oss på led till höger eller vänster i rummet utan egentlig möjlighet att motivera varför vi intog en viss position. En mycket kort kommentar från alla i panelen hade varit på sin plats. Därför tänkte jag kommentera här istället.
Det är naturligtvis inte så att resursfrågan inte är viktigt och det behövs definitift en kvalitetsreform där fokus förflyttas från kvantitet till kvalitet. Det går däremot inte att sätta likhetstecken mellan ökade resurser och ökad kvalitet. Den rätta vägen att gå är att först se över fördelningen och användningen av befintliga resurser och ifall de kan användas mer effektivt. Det kan de. Lärosätenas interna resursfördelning måste effektiviseras innan det är motiverat att efterfråga ökade anslag.
Det finns till exempel gott om exempel på instituitioner med utbildningar som är för små för att de ska vara ekonomiskt försvarbara att driva. Dessa sväljer resurser från större utbildningar som istället får agera kassakor. Den utbildning som är kassako får givetvis sämre kvalitet till följd av minskade resurser. Fördela resurserna bättre och satsa på att blir riktigt bra på ett färre antal utbildningar istället för ett halvbra stort utbud.
Efterfrågan från studenterna är viktigast menar både SFS och läosätena. Jag håller inte med. Arbetsmarknadens behov måste få större tyngd för dimensioneringen. Det är inte samhällsekonomiskt försvarbart att år efter år att utbilda ungdomar rakt ut i arbetslöshet. Dessutom är det uppenbart att studenternas intressen inte alltid är lika viktigt. Med tanke på de många utbildningar som inte examinerar fler än en handfull personer per år blir det svårt att åberopa att de finns kvar på grund av ett stort intresse från studenter. Om varken intresse hos studenterna eller efterfrågan i arbetslivet finns, vad är då nyttan med utbildningen?
Vad gäller SFS krav på en ökning av studiemedlet bör påpekas brister i den budget SFS använder när de beräknar nödvändig storlek på studiestödet. Bland annat menar man att kurslitteraturen kostar 770 kronor per månad. En av de dyraste utbildningarna litteraturmässigt är juristutbidningen där den dyraste terminen är den då man läser processrätt. En snabb uträkning visar att kostnaden för de åtta böcker man behöver i nypris skulle uppgå till mellan 1900 och 2500 kronor (beroende på inköpsställe). Elkostnaden för studenter beräknas uppgå till 260 kronor i månaden vilket motsvarar vad jag haft i mina två senaste lägenheter som varit strax över 60 kvadrat. Min erfarenhet är att studentrummen inte är så stora. Slutligen menar man att lokaltrafik uppgår till 640 kronor per månad. I Stockholm kostar ett periodkort för en student mellan den 1 januari till den 11 juni 2400 kronor. Det är ca 450 kronor per månad. I Skåne är motsvarande kostnad ca 550 kronor. Att föreslå en studiemedelshöjning baserat på en så otillförlitlig budget är inte motiverat.
Svenska studenter är generellt bland de mest skuldsatta i världen, trots att utbildningen är avgiftsfri. Svenska studenter anses i internationella jämförelser ha en bra ekonomi, men är mest missnöjda. Svenska studenter jobbar minst extra men lägger ner relativt lite tid på sina studier. Svenska studenter är förhållandevis gamla när de etablerar sig i arbetslivet. Det skiftar givetvis mellan och inom studentegrupper men om man nu ska generalisera är det så. Dessa fakta hade varit intressant att ta upp när nu studenternas situation ska diskuteras. Jag hade hellre sett ett förslag på hur man löser nämnda negativa trender.
I går morse var jag på SFS seminarium under vilket de skulle presentera sitt kvalitetsmanifest. Deras linje är tydlig. Tre huvudpunkter varpå alla innefattar mer resurser. Det ger ökad kvalitet menar man.
Jag tackade dessutom ja till att vara med i panelen och pratade med moderatorn i förrgår kväll, alltså kvällen innan seminariet skulle äga rum. Jag var tydlig med att jag inte ville bli inblandad i frågor kring sjukförsäkringssystemet som inte ligger på mitt bord eller social snedrekrytering som jag på förhand visste skulle tas upp av andra i panelen. Istället ville jag beröra varför vi inte tror att ökade resurser är lösningen på den högre utbildningens kvalitetsproblem.
När moderatorn därför bad mig att kommentera social snedrekrytering blev jag irriterad. Jag tycker det är snudd på respektlöst. Hon kunde bett mig kommentera vad som helst annat så som om studiemedlet som inte behöver höjas, i alla fall inte generellt, eller om grundutbildningens resurser för vilka vi efterfrågar en mer transparent redovisning, eller kring det nya kvalitetssystemet som vi tycker brister, eller om hobbykurserna som är ett resultat av ett bristande befintligt resurstilldelningssystem. Det gjorde hon inte.
Hon frågade visserligen vilka som skulle vara nästa mandatperiods prioriterade kvalitetsfrågor men min (faktiskt) förberedda struktur på upplägg försvann delvis på grund av irritationen. Dessutom reagerade jag emot att de medverkande skulle tydliggöra hur de ställde sig i olika frågor genom att ställa oss på led till höger eller vänster i rummet utan egentlig möjlighet att motivera varför vi intog en viss position. En mycket kort kommentar från alla i panelen hade varit på sin plats. Därför tänkte jag kommentera här istället.
Det är naturligtvis inte så att resursfrågan inte är viktigt och det behövs definitift en kvalitetsreform där fokus förflyttas från kvantitet till kvalitet. Det går däremot inte att sätta likhetstecken mellan ökade resurser och ökad kvalitet. Den rätta vägen att gå är att först se över fördelningen och användningen av befintliga resurser och ifall de kan användas mer effektivt. Det kan de. Lärosätenas interna resursfördelning måste effektiviseras innan det är motiverat att efterfråga ökade anslag.
Det finns till exempel gott om exempel på instituitioner med utbildningar som är för små för att de ska vara ekonomiskt försvarbara att driva. Dessa sväljer resurser från större utbildningar som istället får agera kassakor. Den utbildning som är kassako får givetvis sämre kvalitet till följd av minskade resurser. Fördela resurserna bättre och satsa på att blir riktigt bra på ett färre antal utbildningar istället för ett halvbra stort utbud.
Efterfrågan från studenterna är viktigast menar både SFS och läosätena. Jag håller inte med. Arbetsmarknadens behov måste få större tyngd för dimensioneringen. Det är inte samhällsekonomiskt försvarbart att år efter år att utbilda ungdomar rakt ut i arbetslöshet. Dessutom är det uppenbart att studenternas intressen inte alltid är lika viktigt. Med tanke på de många utbildningar som inte examinerar fler än en handfull personer per år blir det svårt att åberopa att de finns kvar på grund av ett stort intresse från studenter. Om varken intresse hos studenterna eller efterfrågan i arbetslivet finns, vad är då nyttan med utbildningen?
Vad gäller SFS krav på en ökning av studiemedlet bör påpekas brister i den budget SFS använder när de beräknar nödvändig storlek på studiestödet. Bland annat menar man att kurslitteraturen kostar 770 kronor per månad. En av de dyraste utbildningarna litteraturmässigt är juristutbidningen där den dyraste terminen är den då man läser processrätt. En snabb uträkning visar att kostnaden för de åtta böcker man behöver i nypris skulle uppgå till mellan 1900 och 2500 kronor (beroende på inköpsställe). Elkostnaden för studenter beräknas uppgå till 260 kronor i månaden vilket motsvarar vad jag haft i mina två senaste lägenheter som varit strax över 60 kvadrat. Min erfarenhet är att studentrummen inte är så stora. Slutligen menar man att lokaltrafik uppgår till 640 kronor per månad. I Stockholm kostar ett periodkort för en student mellan den 1 januari till den 11 juni 2400 kronor. Det är ca 450 kronor per månad. I Skåne är motsvarande kostnad ca 550 kronor. Att föreslå en studiemedelshöjning baserat på en så otillförlitlig budget är inte motiverat.
Svenska studenter är generellt bland de mest skuldsatta i världen, trots att utbildningen är avgiftsfri. Svenska studenter anses i internationella jämförelser ha en bra ekonomi, men är mest missnöjda. Svenska studenter jobbar minst extra men lägger ner relativt lite tid på sina studier. Svenska studenter är förhållandevis gamla när de etablerar sig i arbetslivet. Det skiftar givetvis mellan och inom studentegrupper men om man nu ska generalisera är det så. Dessa fakta hade varit intressant att ta upp när nu studenternas situation ska diskuteras. Jag hade hellre sett ett förslag på hur man löser nämnda negativa trender.
torsdag 24 september 2009
Nu har jag bestämt mig!
Jag har haft åtskilliga diskussioner med mig själv om hur jag ska använda bloggen. Saker som händer inom utbildningsområdet eller mer privata angelägenheter? Tanken från början var det senare men nu har jag bestämt mig - det får bli en kombination, förmodligen med tonvikt på utbildningspolitiska angelägenheter. Just nu upptar det rätt mycket av min tankeverksamhet.
När jag kom hem idag hade jag ett stort kuvert från Lunds Universitet i brevlådan. Det innehöll en tidning riktad mot alumner. En av de första artiklarna handlade om avgiftsbeläggningen för studenter utanför EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet). Artikelförfattaren menade att beslutet innebär en risk för att utbildningar måste lägga ner, framförallt masterutbildningar där studenterna uteslutande består av studenter utanför EES. Jag tror att oron är befogad men ännu mer oroväckande är att kritikerna har så låg tro på vårt eget utbildningssystem att de är övertygade om att studenterna inte vill betala för sig, även om de är villiga att betala i andra länder. Istället för att konkurrera med hög kvalitet ska vi alltså konkurrera med avgiftsfrihet. Det är inte rimligt, det säger sig självt. Tummen upp säger jag i alla fall och ser fram emot att få ett kvitto på svensk utbildningskvalitet! Se även: http://www.svensktnaringsliv.se/skola/article85467.ece.
Förra veckan meddelades att administrationsavgiften för sökande utanför EES-länderna blir 1000 kronor. Jag kan inte låta bli att tänka att den avgiften, om den skulle åläggas alla sökande studenter (inklusive svenska), skulle skapa i alla fall ett litet incitament för att göra mer genomtänkta utbildningsval. Terminsavgiften är inte fastställd. Jag har hört att summan kommer landa på allt mellan 50 000 - 80 000. Blir spännande att se..
Förutom tidningen fanns en blankett att returnera till universitetet. Jag vet inte om det ska föreställa en alumniundersökning men jag hoppas verkligen inte det. Förutom kontaktuppgifter fanns nämligen bara två frågor: vilket år blev du anställd och vad har du för befattning. Ska det ligga till grund för att bedöma till exempel i vilken utsträckning examinerade från universitetet etablerat sig så är de ute på rejält hal is. Svaren från de frågorna kommer nämligen inte säga någonting. Mer advekata frågor är väl i så fall om jobbet är kvalificerat, om jag har användning av min utbildning i jobbet och om jag hade fått jobbet om jag inte haft min utbildning. Nu är det inte min sak att knäppa dem på näsan men det är fritt fram att tycka!
Nej nu är det dags att fortsätta läsa alumntidningen - finns fler intressanta uppslag. De har lyckats bra med sin tidning - ambitiös och välskriven.
När jag kom hem idag hade jag ett stort kuvert från Lunds Universitet i brevlådan. Det innehöll en tidning riktad mot alumner. En av de första artiklarna handlade om avgiftsbeläggningen för studenter utanför EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet). Artikelförfattaren menade att beslutet innebär en risk för att utbildningar måste lägga ner, framförallt masterutbildningar där studenterna uteslutande består av studenter utanför EES. Jag tror att oron är befogad men ännu mer oroväckande är att kritikerna har så låg tro på vårt eget utbildningssystem att de är övertygade om att studenterna inte vill betala för sig, även om de är villiga att betala i andra länder. Istället för att konkurrera med hög kvalitet ska vi alltså konkurrera med avgiftsfrihet. Det är inte rimligt, det säger sig självt. Tummen upp säger jag i alla fall och ser fram emot att få ett kvitto på svensk utbildningskvalitet! Se även: http://www.svensktnaringsliv.se/skola/article85467.ece.
Förra veckan meddelades att administrationsavgiften för sökande utanför EES-länderna blir 1000 kronor. Jag kan inte låta bli att tänka att den avgiften, om den skulle åläggas alla sökande studenter (inklusive svenska), skulle skapa i alla fall ett litet incitament för att göra mer genomtänkta utbildningsval. Terminsavgiften är inte fastställd. Jag har hört att summan kommer landa på allt mellan 50 000 - 80 000. Blir spännande att se..
Förutom tidningen fanns en blankett att returnera till universitetet. Jag vet inte om det ska föreställa en alumniundersökning men jag hoppas verkligen inte det. Förutom kontaktuppgifter fanns nämligen bara två frågor: vilket år blev du anställd och vad har du för befattning. Ska det ligga till grund för att bedöma till exempel i vilken utsträckning examinerade från universitetet etablerat sig så är de ute på rejält hal is. Svaren från de frågorna kommer nämligen inte säga någonting. Mer advekata frågor är väl i så fall om jobbet är kvalificerat, om jag har användning av min utbildning i jobbet och om jag hade fått jobbet om jag inte haft min utbildning. Nu är det inte min sak att knäppa dem på näsan men det är fritt fram att tycka!
Nej nu är det dags att fortsätta läsa alumntidningen - finns fler intressanta uppslag. De har lyckats bra med sin tidning - ambitiös och välskriven.
torsdag 30 juli 2009
Glädjen över det lilla
Sitter och är så nöjd över att Internet fungerar trådlöst (okej jag kan vara den sista i Sverige som inte haft en trådlös lösning innan men det gör inte glädjen mindre!). Jag vankar runt med datorn i lägenheten och bara testar - och det fungerar:). Jag får tacka Johan som under en kväll tog sig an min uppkoppling och dessutom fixade inställningarna i datorn. Tack Johan!Kom hem från Samos igår. Det var helt underbart att få komma iväg en vecka och få lite distans men framförallt att vara mer eller mindre otillgänglig för omvärlden.
Grekland är ett spännande land. Jag kan inte låta bli att slås av tanken om ordet effektivitet överhuvud taget förekommer grekiskan. Är det så skulle det vara mycket intressant att få deras definition av begreppet. Efter en tur till Samos stad stannade vi till och skulle köpa glass på en bar. Förvirringen var total över att vi inte skulle sitta ner och beställa utan ta glassarna med oss i handen och gå med dem tillbaka till bilen. Vi engagerade tre anställda för att beställa fyra glassar i en process som tog en halvtimme. Eftersom semesterlugnet infunnit sig tog till och med jag det med ro och tyckte det var rätt roligt. I övrigt gjorde vi små utflykter med jeep eller en fyrhjuling och granskade de små byarna, åt grekisk sallad, smälte bort i 43 graders värme, träffade folk, drack drinkar och bara hängde. Testade dessutom att spela tennis vilket var andra gången i mitt liv (och den första räknas knappt eftersom det var under en friluftsdag på högstadiet). Vill väl inte påstå att det var den mest intensiva träningen som går att få vilket sannolikt berodde på att jag var tvungen att lära mig reglerna innan jag ens kunde göra ett försök att spela. Det var det där med tålamodet ja... Kan man jobba bort frustrationen som uppstår över att något inte fungerar direkt? Tips mottages i så fall tacksamt.
Hemresan var en spännande upplevelse. Vår buss kom inte och hämtade upp oss (vi var fem stycken som skulle åka samtidigt) och där stod vi snällt och väntade tills vi insåg att det stod på biljetten att incheckningen stänger 1,5 timme innan avgång. När väl den upptäckten gjordes hade vi fem minuter på oss till flygplatsen. Vi beställde en taxi som givtevis inte kom. Vi ringde en ny som kom efter en stund (vilket i termer av grekisk effektivitet innebär betydligt längre tid än man förväntar sig - speciellt med tanke på att det är en mycket liten ö). När taxin väl behagade infinna sig vid hotellentrén hade inceheckningen stängt för tio minuter sedan. Ingen av oss hade heller några kontanter kvar eftersom vi hade varit "duktiga" och handlat upp dem på morgonen. In i ilfart till flygplatsen och hitta en bankomat. Ut och betala taxichauffören som inte bara var sen utan dessutom överdebiterade duktigt. Arga som bin klev vi fram till första bästa anställd och krävde att få gå före i kön. Det fick vi - till stor irritation bland de andra som redan stod i kön men som skulle med senare plan. Kom i alla fall med planet och somnade lugnt in i turbulensen någon timme senare.
Väl hemma var jag tvungen att åka på en akutsession hos Helena med mina naglar som sett sina bästa dagar efter en vecka i saltvatten och värme. Har dessutom slagt slag i saken och beställt en PT. Abbe heter han och ska träffa mig nästa vecka. Får se vad han kommer fram till men det ska bli kul. Han ska få den stora utmaningen att göra mig i bättre form än jag någonsin varit:). Vi får väl se men jag behöver lite ny input så att jag inte stangerar.
Nu dags att packa upp väskan. I morgon väntar frisörbesök, tvättning och bio.
tisdag 21 juli 2009
Semestertider
Ja det var det där med att skriva ett inlägg varje dag!
På torsdagen kom Jessica på besök från Malmö. Världens goaste tjej som jag saknat otroligt mycket sedan jag flyttade. Jessica är som jag och det innebär fullt upp. Bad vid Fredhällsklipporna, utgång, stadsvandringar, shopping, utställningar, bikramyoga och en massa jordgubbar. Vi lyckades även klämma in en filmkväll med Ben & Jerry. Hon åker i morgon och sista kvällen ska tillbringas med allsång på Skansen. Jag har egentligen ingen uppfattning om allsången men efter ikväll kan jag uttala mig om för då vet jag. Folk säger i alla fall att det är trevligt - om inte för arrangemanget så är sällskapet trevligt och det är väl det som gör kvällen.
Har kommit igång och sprungit igen den senaste veckan, avverkat fler mil än jag gjort på sammanlagt två månader vilket i och för sig inte säger så mycket eftersom löpträningen lagts åt sidan på grund av för mycket resande. Hur som helst så går det oväntat bra. Resultatinriktad som jag ska jag med största envishet ha kontinuerliga dejter med löpskorna tills dess jag nått nästa mål. Går det bra i augusti blir det Berlin marathon med minst fem minuter bättre tid än i New York (jag vet att jag sa att jag inte skulle springa fler marathon men det kan behöva bli två till innan jag nöjer mig).
Blev ännu en kort uppdatering som inte ens sammanfattat hälften av allt som hänt men något är bättre än inget:). Måste springa ut och fixa ett par saker innan jag ska möta upp sällskapet på skansen. Dessvärre verkar solen också ha bestämt sig för att ta semester. Är istället utbytt mot små orkanliknande vindar och regn. Känns rätt motbjudande men det är väl bara att gilla läget.
Nu dags att trotsa vädret. Återkommer..
Gick på semester förra helgen. Inledde med lite släktaktiviteter i form av middag på Melanders med farmor och därefter Gröna Lund.Var riktigt trevligt. Söndagen åkte jag ut till pappa och Lena på landet. Helt underbart att komma ut dit. Förutom att döda mördarsniglar, vandra i skogen och bada, testade jag min kajakförmåga som visade sig sitta i trots att det var drygt femton år sedan sist. Förmågor är bra men man bör underhålla dem - och i kajakvärlden räcker det tydligen med någon gång per decennium:). Pappa som bara paddlat en gång innan visade sig också ha kajakbegåvning. Sådan far, sådan dotter:).
På torsdagen kom Jessica på besök från Malmö. Världens goaste tjej som jag saknat otroligt mycket sedan jag flyttade. Jessica är som jag och det innebär fullt upp. Bad vid Fredhällsklipporna, utgång, stadsvandringar, shopping, utställningar, bikramyoga och en massa jordgubbar. Vi lyckades även klämma in en filmkväll med Ben & Jerry. Hon åker i morgon och sista kvällen ska tillbringas med allsång på Skansen. Jag har egentligen ingen uppfattning om allsången men efter ikväll kan jag uttala mig om för då vet jag. Folk säger i alla fall att det är trevligt - om inte för arrangemanget så är sällskapet trevligt och det är väl det som gör kvällen.
Har kommit igång och sprungit igen den senaste veckan, avverkat fler mil än jag gjort på sammanlagt två månader vilket i och för sig inte säger så mycket eftersom löpträningen lagts åt sidan på grund av för mycket resande. Hur som helst så går det oväntat bra. Resultatinriktad som jag ska jag med största envishet ha kontinuerliga dejter med löpskorna tills dess jag nått nästa mål. Går det bra i augusti blir det Berlin marathon med minst fem minuter bättre tid än i New York (jag vet att jag sa att jag inte skulle springa fler marathon men det kan behöva bli två till innan jag nöjer mig).
Blev ännu en kort uppdatering som inte ens sammanfattat hälften av allt som hänt men något är bättre än inget:). Måste springa ut och fixa ett par saker innan jag ska möta upp sällskapet på skansen. Dessvärre verkar solen också ha bestämt sig för att ta semester. Är istället utbytt mot små orkanliknande vindar och regn. Känns rätt motbjudande men det är väl bara att gilla läget.
Nu dags att trotsa vädret. Återkommer..
söndag 5 juli 2009
Bättre sent än aldrig!
Har inte hunnit skriva på länge men tänkte fortsättningsvis göra åtminstonde något litet inlägg varje dag. Har varit mycket den senaste månaden. Sista dagarna i USA var jag inte uppkopplad och väl hemma var jag dels jetlaggad, dels uppbokad. Första helgen tillbringades i Sparreholm och sedan var det dags för Almedalen. Sammanfattningsvis har det varit ett intensivt juni och början av juli. Jag har lärt mig massor, träffat mycket folk, haft väldigt roligt och är nu helt slutkörd.
Igår var jag i ett sömngångarstadie men tog mig ändå hem till David på fest. Han är en bra person. Det fanns dock människor där som inte tyckte som jag (vilket i och för sig inte är helt ovanligt). Någon frågade om vad jag tyckte om LAS varpå jag svarade tummen ner och att om den överhuvudtaget ska finnas kvar måste den ses över ordentligt. Responsen kom genom ett par riktigt onda blickar varpå jag insåg att det kanske inte var rätt forum, men å andra sidan - som man frågar får man svar! Det var i alla fall trevligt. Idag är jag om möjligt ännu segare än igår.
Har haft ett ansvar som blomvakt åt mammas växter medan hon är i Mongoliet. Dessvärre har jag fått ett kvitto på att jag kanske inte är den mest lämpade. Jag har förvisso återupplivat ett par växter men några är helt utom hopp. Dessutom lyckades jag övervattna en blomma som kommer från gammelmormor och när jag skulle hälla ut vatten igen så sprack krukhelvetet...(hur ska man veta hur ofta olika blommor ska vattnas och hur kan en kruka bara spricka?) Vi får se om den överlever min omplantering som jag trots allt är rätt nöjd med.
Skulle kunna skriva hela natten men är dessvärre i för stort behov av sömn för att inte prioritera sängen.
Med det - god natt!
Igår var jag i ett sömngångarstadie men tog mig ändå hem till David på fest. Han är en bra person. Det fanns dock människor där som inte tyckte som jag (vilket i och för sig inte är helt ovanligt). Någon frågade om vad jag tyckte om LAS varpå jag svarade tummen ner och att om den överhuvudtaget ska finnas kvar måste den ses över ordentligt. Responsen kom genom ett par riktigt onda blickar varpå jag insåg att det kanske inte var rätt forum, men å andra sidan - som man frågar får man svar! Det var i alla fall trevligt. Idag är jag om möjligt ännu segare än igår.
Har haft ett ansvar som blomvakt åt mammas växter medan hon är i Mongoliet. Dessvärre har jag fått ett kvitto på att jag kanske inte är den mest lämpade. Jag har förvisso återupplivat ett par växter men några är helt utom hopp. Dessutom lyckades jag övervattna en blomma som kommer från gammelmormor och när jag skulle hälla ut vatten igen så sprack krukhelvetet...(hur ska man veta hur ofta olika blommor ska vattnas och hur kan en kruka bara spricka?) Vi får se om den överlever min omplantering som jag trots allt är rätt nöjd med.
Skulle kunna skriva hela natten men är dessvärre i för stort behov av sömn för att inte prioritera sängen.
Med det - god natt!
onsdag 17 juni 2009
Mitt liv som co-pilot:)
Idag var vi uppe vid Grand Canyon:). Jason the pilot flög oss ut på en mycket trevlig resa. "What happens in Vegas stays in Vegas" säger man... I det här fallet skulle jag vilja ta med mig hela konceptet, Vegas och Grand Canyon, hem och visa. Det går inte att beskriva. Grand Canyon var helt fantastiskt. Lite läskiga hojder för oss som har svindel men det är helt otroligt vackert.Vägen hem var väldigt bumpy. Jag fick sitta som co-pilot vilket jag trodde skulle vara nyttigt för mitt kontrollbehov, vilket det senare visade sig inte vara. Ibland MÅR man bättre av att inte veta! Alla knappar och radiomeddelanden. Radion spottade ut meddelanden av typen "traffic traffic" och plötsligt dök en helikopter upp fran ingenstans. Vi testade landa en gang men när radion återigen skrek "traffic traffic" drog Jason i spaken och lyfte igen. På andra försöket lyckades vi dock få mark under fötterna , efter att jag fått en skeptisk blick när jag påpekade förekomsten av andra plan i närheten. Jason såg det nog som brist på förtroende. Jag såg det som att jag var mycket engagerad.
I morgon tripp till resort - är man tjej och over 25 och inte har registrerat partnerskap innebär det fördelar. Får ta med mig bröder ut på resort för frukost och visning och sedan gå på show med Chris Angel.Träffade i ett svagt ögonblick på Ted Baker och Donna Karen på Ceasars Palace och har nu nya klackar och Las Vegas by night utstyrsel som ska invigas ikvall på Luxor...
Skriver bara några snabba rader. Internet är mycket segt.
Hoppas alla mår bra. Vi gör...
Xoxo
Mikaela
tisdag 16 juni 2009
Viva Las Vegas!
Hur skönt som helst! 30 grader varmt ute men svinkallt inomhus. Svårt att hitta bättre luftkonditionering än har. Strippen är ca 8 km lang vilket igår innebar tva mils promenad (mkt onda fötter och inga compeed). Missade dock poolen eftersom det när vi var på väg tillbaka visade sig vara dags for Happy Hour. De drar i ett hjul och den drink hjulet visar går för tre dollar... Resultatet - mycket trötta syskon och en timme pool utan sol. Svart att hitta bra mat - förtstår inte att det ska vara så svårt att göra mat som inte innehåller pommes, chips eller ost. Vi jobbar fortfarande på att hitta något annat...
I morgon - liten tripp till Grand Canyon - flyger upp dit vid åtta på morgonen - åker runt lite och flyger sedan hem igen. Saknar sömn och här är det fullt schema.
Förtsta morgonen väcktes vi av ett yl halv fem. Lät som ett krigslarm men visade sig vara brandlarm. Helt förstört trötta fick vi vandra 19 vaningar ner for brandtrappan for att se vad som var pa gång och givetvis var det falskt larm. Det var den skönhetssömnen...
Idag - mulet (av 350 soldagar per år lyckas vi givetvis pricka in en av de mulna).Funderar på att testa gymmet pa 27:e våningen och sedan titta på tigrar på Mirage..
Staden maste upplevas, den är helt fantastisk. Nu är det dags för frukost och betald Internetsession borjar rinna out of time.. (ingen snabb maskin - tar evigheter och processa)
Saknar er,
XOXO
Mikaela
Saknar er,
XOXO
Mikaela
lördag 13 juni 2009
B som i besegrad...
Blir dubba inlägg idag eftersom det inte lär bli något i morgon (detta dock avsevärt kortare). Vet i alla fall att vi åker från Gatwick och att vi inte ska till Grönland eftersom flyglinjen med SAS bantades ner. Och jag vet att vi ska någonstans man kan bada i hav. Vad finns då kvar??? Typ allt! Jag erkänner mig besegrad och inväntar snällt på information som utlovats under morgondagen.
Nu sova så tiden går snabbt...
Dröm sött!
Nu sova så tiden går snabbt...
Dröm sött!
Ett steg framåt
Landad och vaknad i London,
SAS imponerade med att hålla tidsplanen på minuten. Passkontrollerna tog tid (alla två:)). För första gången någonsin fick väskan vänta på mig istället för jag på väskan. Sedan tillbringades kvällen på Smollensky's innan vi tog en taxi hem.
Somnade i soffan och vaknade till vid fyra i morse. Gick upp och borstade tänderna och somnade om igen. Nu vaken och piggare än vad jag varit på hela veckan....
Har packat ur havregrynen och har alltså några kvadratcentimetrar extra i väskan som i övrigt är den mest fullpackade jag någonsin haft (17 kg saker vilket innebär att det finns möjlighet för tre kilo inköp). Men jag har kommit på att jag kan låna lite plats av Jakob. Han vet bara inte om sin lycka än:).Han har en stoooor resväska med inte lika fullt så mycket saker i.
Idag till South Kensington och checka läget. Återstår att se vad som händer i kväll. Inga utsvävningar eftersom vi ska flyga vidare vid elva i morgon. Vet fortfarande inte var. Infinner mig alltså fortfarande i ett tillstånd av undran. Och det blir inte lättare ju närmare vi kommer..
Nu dags att ge sig ut i solen.
Xoxo
SAS imponerade med att hålla tidsplanen på minuten. Passkontrollerna tog tid (alla två:)). För första gången någonsin fick väskan vänta på mig istället för jag på väskan. Sedan tillbringades kvällen på Smollensky's innan vi tog en taxi hem.
Somnade i soffan och vaknade till vid fyra i morse. Gick upp och borstade tänderna och somnade om igen. Nu vaken och piggare än vad jag varit på hela veckan....
Har packat ur havregrynen och har alltså några kvadratcentimetrar extra i väskan som i övrigt är den mest fullpackade jag någonsin haft (17 kg saker vilket innebär att det finns möjlighet för tre kilo inköp). Men jag har kommit på att jag kan låna lite plats av Jakob. Han vet bara inte om sin lycka än:).Han har en stoooor resväska med inte lika fullt så mycket saker i.
Idag till South Kensington och checka läget. Återstår att se vad som händer i kväll. Inga utsvävningar eftersom vi ska flyga vidare vid elva i morgon. Vet fortfarande inte var. Infinner mig alltså fortfarande i ett tillstånd av undran. Och det blir inte lättare ju närmare vi kommer..
Nu dags att ge sig ut i solen.
Xoxo
torsdag 11 juni 2009
Temperaturen stiger - resfebern är här..
En dag kvar,
Tänk att så kort tid kan kännas som en evighet! Det kan vara väldigt frustrerande att inte veta. I synnerhet om man råkat komma till världen med ett starkt präglat kontrollbehov. Vet man inte kan man inte kontrollera.. Övning ger färdighet säger de, men i det här fallet tvivlar jag stark på att det stämmer. Detta är tredje året vi åker - samma upplgg varje gång och jag har aldrig varit nyfiknare än nu (trots att jag alltså har två års övning). Det värsta är att jag inte ens får veta i morgon. Först hänga i London en dag:) Väl framme där känns däremot möjligheterna att luska fram planerat resmål större än från Odenplan.
Har i all fall haft mycket att göra idag och således inte hunnit tänka så mycket. Började morgonen med nyhetsmorgon och inslaget kring att många nyexaminerade akademiker har okvalificerade jobb. Intressant - även om jag inte ser det som en nyhet är det bra att det uppmärksammas. Förhoppningsvis kan det ge lite vind i seglena. Framförallt eftersom etableringsundersökningar bland unga akademiker i allmänhet bara tar hänsyn till att en person har ett jobb men inte huruvida jobbet är kvalificerat eller inte (bortsett från Svenskt Näringsiv som är de enda som faktiskt undersöker bland annat den etableringsindikatorn). Jag ser fram emot en ändring bland övriga aktörer som undersöker etablering! Efter det genomgång av entreprenörsskapsstrategi - inte heller här några kioskvältande inslag. Lärarnas inställning blir nyckeln till hur strategin implementeras - ett rätt förutsägbart och självklart konstaterande men en ack så svår uppgift. Mitt i allt detta avgår Leijonborg. Undrar vem som efterträder?
Nu dags att vinka hem mamma som kom förbi och sa hej. Sedan packa klart och ladda för att gå upp och ha BP-pass i morgon bitti. En cykeltur till Gärdet så är man hyfast vaken när man väl kommer dit. På eftermiddagen sjunker dock piggelinfaktorn. Tur jag ska tillbringa ett par timmat på planet i morgon kväll nu när jag äntligen lärt mig sova i luften:).
Nej nu måste jag gå och inventera väskan och se vad den saknar.
Sen krama kudde:)
Tänk att så kort tid kan kännas som en evighet! Det kan vara väldigt frustrerande att inte veta. I synnerhet om man råkat komma till världen med ett starkt präglat kontrollbehov. Vet man inte kan man inte kontrollera.. Övning ger färdighet säger de, men i det här fallet tvivlar jag stark på att det stämmer. Detta är tredje året vi åker - samma upplgg varje gång och jag har aldrig varit nyfiknare än nu (trots att jag alltså har två års övning). Det värsta är att jag inte ens får veta i morgon. Först hänga i London en dag:) Väl framme där känns däremot möjligheterna att luska fram planerat resmål större än från Odenplan.
Har i all fall haft mycket att göra idag och således inte hunnit tänka så mycket. Började morgonen med nyhetsmorgon och inslaget kring att många nyexaminerade akademiker har okvalificerade jobb. Intressant - även om jag inte ser det som en nyhet är det bra att det uppmärksammas. Förhoppningsvis kan det ge lite vind i seglena. Framförallt eftersom etableringsundersökningar bland unga akademiker i allmänhet bara tar hänsyn till att en person har ett jobb men inte huruvida jobbet är kvalificerat eller inte (bortsett från Svenskt Näringsiv som är de enda som faktiskt undersöker bland annat den etableringsindikatorn). Jag ser fram emot en ändring bland övriga aktörer som undersöker etablering! Efter det genomgång av entreprenörsskapsstrategi - inte heller här några kioskvältande inslag. Lärarnas inställning blir nyckeln till hur strategin implementeras - ett rätt förutsägbart och självklart konstaterande men en ack så svår uppgift. Mitt i allt detta avgår Leijonborg. Undrar vem som efterträder?
Nu dags att vinka hem mamma som kom förbi och sa hej. Sedan packa klart och ladda för att gå upp och ha BP-pass i morgon bitti. En cykeltur till Gärdet så är man hyfast vaken när man väl kommer dit. På eftermiddagen sjunker dock piggelinfaktorn. Tur jag ska tillbringa ett par timmat på planet i morgon kväll nu när jag äntligen lärt mig sova i luften:).
Nej nu måste jag gå och inventera väskan och se vad den saknar.
Sen krama kudde:)
onsdag 10 juni 2009
Det finns hopp!
4-0 mot Malta:) Hoppet lever! Fast å andra sidan - hade de inte lyckats vinna matchen vill jag våga påstå att de 
inte hade förtjänat att gå vidare heller.. Nu återstår bara att se hur det går i resterande matcher. Jag tror på Sverige... Fotboll är en spännande företeelse - en sport som lyckas framkalla hela känsloregistret. Nervositet, besvikelse, glädje, entusiasm, spänning... Varje match erbjuder sin alldeles egna känslokaraktär. Jaja, kul är det i alla fall!
Missade tisdagens uppdatering. Var ute med trevliga kollegor på skön. Trevlig båt från 1916 som fått mycket kärlek och omtanke. Supermysigt men den friska luften tog ut sin rätt. Var helt slut igår kväll (utan att jag för sakens skull lyckades sova bra).. Och är fortfarande mätt efter utflykten men fick en försmak på midsommarmaten vilket är perfekt eftersom jag tillbringar midsommarafton på okänd ort...
inte hade förtjänat att gå vidare heller.. Nu återstår bara att se hur det går i resterande matcher. Jag tror på Sverige... Fotboll är en spännande företeelse - en sport som lyckas framkalla hela känsloregistret. Nervositet, besvikelse, glädje, entusiasm, spänning... Varje match erbjuder sin alldeles egna känslokaraktär. Jaja, kul är det i alla fall!Missade tisdagens uppdatering. Var ute med trevliga kollegor på skön. Trevlig båt från 1916 som fått mycket kärlek och omtanke. Supermysigt men den friska luften tog ut sin rätt. Var helt slut igår kväll (utan att jag för sakens skull lyckades sova bra).. Och är fortfarande mätt efter utflykten men fick en försmak på midsommarmaten vilket är perfekt eftersom jag tillbringar midsommarafton på okänd ort...
Två dagar kvar till resa. Funderar på hur jag ska komma ihåg att köpa med mig fiberberikade havregryn. Kanske ska göra som förr och skriva en anteckning i handen? Eller inte, eftersom jag känner att jag behöver vara något representativ i morgon. AGU möte på morgonen (arbetsgruppen för utbildning) och sedan lunchseminarium kring regeringens nyligen presenterade entreprenörskapsstrategi. Mycket spännande! Behöver dessutom förse framtidspanelen med ett svar på nästa veckas fråga. Ska sova på svaret.. En fråga som oavkortat kräver en länkning till http://www.hogskolekvalitet.se/ där den som söker får svar!
Ja det var väl ett utkast av dagens tankar som egentligen är långt många fler....
Snart - sovdags! Ligger efter med skönhetssömnen och känner instinktivt att det var ett tag sedan jag hade en bra dejt med John Blund så nu är det väl bara bjuda upp till dans och se om han nappar...
Xoxo
Mikaela
Ja det var väl ett utkast av dagens tankar som egentligen är långt många fler....
Snart - sovdags! Ligger efter med skönhetssömnen och känner instinktivt att det var ett tag sedan jag hade en bra dejt med John Blund så nu är det väl bara bjuda upp till dans och se om han nappar...
Xoxo
Mikaela
måndag 8 juni 2009
Måndagen den 8 juni 2009
Måndag kväll - har inhandlat lunch till morgondagens enhetsmöte, cyklat till Lidingö (vilket var betydligt längre än jag trodde), haft klass med världens bästa Body-pump deltagare, cyklat hem igen, (dock något mindre entusiastisk än på ditvägen). Väl hemma fick jag en länk till Martins blogg som beskriver hans stundande segling från Santiago de Compostela i norra Spanien till Stockholm. Då insåg jag att jag också vill ha en blogg. Här kommer första inlägget!
På fredag ska jag påbörja resa till okänt mål - arrangerad av storebror (mycket ädelt och generöst - TACK Markus!). Åker till London fredag eftermiddag och möter upp Jakob som är yngsta lillebror och Markus som är storebror. Isak som är mellanbror och min lillebror kan tyvärr inte följa med vilket gör mig ont. Han kommer vara saknad. Men vi planerar in en reunion så vi kan ses alla syskonen så snart tillfälle ges:). Fab 4!!
Någon gång under helgen flyger vi vidare från London mot okänt mål - ledtrådarna hittills är något med överresa (över hav?), inte en credit crunch lösning?!. Packning ska bestå av bikini, solkräm, finkläder, varma kläder(?), solglasögon och flip-flop. Ja med den beskrivningen var det väl bara att köra uteslutningsmetoden då?! Ingen aning har jag men jag ser fram emot det enormt.
Fortsättning följer...
Nu sovdax!
/xoxo
Mikaela
På fredag ska jag påbörja resa till okänt mål - arrangerad av storebror (mycket ädelt och generöst - TACK Markus!). Åker till London fredag eftermiddag och möter upp Jakob som är yngsta lillebror och Markus som är storebror. Isak som är mellanbror och min lillebror kan tyvärr inte följa med vilket gör mig ont. Han kommer vara saknad. Men vi planerar in en reunion så vi kan ses alla syskonen så snart tillfälle ges:). Fab 4!!
Någon gång under helgen flyger vi vidare från London mot okänt mål - ledtrådarna hittills är något med överresa (över hav?), inte en credit crunch lösning?!. Packning ska bestå av bikini, solkräm, finkläder, varma kläder(?), solglasögon och flip-flop. Ja med den beskrivningen var det väl bara att köra uteslutningsmetoden då?! Ingen aning har jag men jag ser fram emot det enormt.
Fortsättning följer...
Nu sovdax!
/xoxo
Mikaela
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)